maria

Allt börja med att de knacka på dörren, pappa rusar ner för att öppna.
Precis efter han hade öppnat så börjar han skrika på mig.
"Det springer en häst på vägen" hör jag bara.
Kvinnan berätta att hon höll på att köra på hästen, då han kom i full fast ut i vägen.
Jag drar på mig de som fanns närmast och sprang ut.
2 bilar stod på gårdsplan, en man och en kvinna.
Precis när jag kom ut så mindes jag att mina två är ute i hagarna.
Springer och kollar om de var kvar, som de var.
Det var Pål eder som hade rymt.
Pappa slänger sig in i mannens bil och jag i kvinnans.
Åkte ner mot mellerud, såg han ingenstans.
Åkte och leta överallt.
Han var ingenstans.
Åkte sen till farfar, jag hittade hans spåren på våran bakväg som ledde hemåt.
Sprang allt vad jag kunde i den djupa snön.
Men jag hittade honom, lyckades få in han i en hage.
Har nog aldrig sett en så skräckslagen häst förut.
Men fick iaf tag i han, tog in han och kollade över han.
Tur var så hade han inte skadats sig och ingen halta visade han.
Ringde sen till pappa och sa att jag hade fått tag i han.

Men den känslan som jag hade.
Det är den värsta av alla.

 
Pål Eder♥